The next Williams sisters
 |
| Corinne vet hur man sätter skruv på servarna. |
 |
| Jag använder inte keps så ofta men tyckte att det var dags för den här Nikelippisen att få komma ur skåpet. Den införskaffades till en hiphopuppvisning på typ 1998. - Kyllä, jag har dansat hiphop. |
 |
| Om vi bara tränar och solar lite till har nog Corinne och jag potens att bli framtidens svar på Serena och Venus Williams. |
Okomplicerat
Gör fortsättningsvis mest saker som inte är speciellt tankekrävande, vilket är tämligen skönt. Idag på förmiddagen gick jag omkring och tittade på trädgårdsmöbler med Monica och Sabina och på eftermiddagen låg jag ute och läste och solade ryggen. Nu ska jag iväg till gravgården och vattna och sedan spela tennis med Corinne.
P.S. Cykel är världens bästa fortskaffningsmedel.
En ganska lyckad dag kan jag tycka
Kroppen känns tung och det stramar och hettar i huden. Det som är rött idag blir brunt imorgon, visst? Jag känner mig härligt trött och frisk av dagens aktiviteter. Väderbar, som fammo skulle ha sagt. Förutom terrasshäng här hemma har jag hälsat på Sabina i Esse och sett en fotbollsmatch på Åvallen. Huh, över trettio kils på cykelsitsen! Nu ska jag tvätta håret och söka mig till sängs. Imorgonbitti ska jag upp och iväg och träffa mina uppdragsgivare och diskutera gradun. Tänker inte ropa hej innan jag är över någon bäck, men jag känner mig väldigt förväntansfull. Mer än så säger jag inte. |
| Två av mina bänksportarkompisar på läktaren. |
 |
| Mia satt på första parkett och följde spelet. Jag satt i baksätet och fixade sommarens trendfrisyr åt henne. Helst ska den bäras med en färgsprakande maxiklänning och fruktiga accessoarer. |
Solgrader
 |
| Jag och Mia har inlett bikinisäsongen med lunch och kaffe på terrassen. |
 |
| Älgfärsbiff med champinjonsås, ris och sallad. |
 |
| Brunamässigt har Mia ett litet försprång efter en vecka på Cypern, men jag ska nog pressa ifatt så småningom. |
Acklimatisering
Traktorer med breda släp som svänger ut på riksåttan, allt det roliga som är långt bort och utom räckhåll, Jakobstad som inte är någon nöjesmetropol, pappa som inte är mamma, den bottenlösa orättvisan och bakom garaget en smutsig, liten snödriva som aldrig velat smälta. Sedan jag kom hem för snart fyra veckor sedan har jag varit så himla missnöjd med allting. Som om ett monster tagit befäl över min själ. Det har nästan varit som att genomgå en andra pubertet. Jag har känt mig arg och missförstådd, ensam, ångestfylld och hopplöst rastös, men nu är det som om jag hittat någon sorts ro och rätsida på den här konturlösa ickevardagen.Våren, den som var så härlig i Åbo när jag var där senast, har äntligen nått upp till mina hemtrakter och plötsligt känns det helt okej att inte göra något speciellt i ännu ett par veckor framöver. Idag till exempel, har jag cyklat med tomglas och gamla batterier till återvinningen, handlat en påse persikor (eller "nektariner" som det stod på skylten) i lokalbutiken och nu sitter jag i bikini på terrassen och avnjuter frukost och bläddrar i morgontidningen. I helgen har jag landat i ledigheten; umgåtts med vänner, fiskat, fikat, lunchat, gått långpromenader, tittat på tv, städat skrubbar, sorterat ur gamla kläder - gjort helt vanliga saker - utan att för den delen uppleva att jag slösar bort the time of my life.
Om det vore tänkt att människan under sin livstid måste hinna bo i världens samtliga metropoler hade vi nog fötts med hus eller vingar på ryggen.
Tårta på tårta
Ikväll har Corinne, Mia, Såffi och jag storbakat: paj, semlor och två olika chokladkakor. Om inte fitta, så är vi nu i alla fall mätta inför beach 2012. Förresten testade jag ett pass på träningsstudion Studio Z idag. Power Hour hette det och påminde mycket om pump. My muscles are spaghetti.
 |
| Jag fick rosta solros- och pumpafrön på Stefans hypermoderna, keramiska proffshäll. |
 | ||||
Veckans vintips: Såffis kanariska 3-euros vin får 5 toasters.
|
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
